Vänner är fint.Men jag saknar vänner som aldrig hörs av.
Varför är det så obekvämt att skriva en rad?
Finns bloggar som har hur många vänner som helst och ändå klagar på att de inte har något gemensamt.
Kan beropå olika saker.När jag var barn kände jag mig ofta utanför.Mamma kunde säga,så där gör inte Leif eller Elizabeth!Mina kusiner.
Eller så fick man höra,du kan inte!
Bland barnen fick man inte leka om man inte gav dom godis.Eftersom vi hade affär trodde dom ju att man hade godiset gratis.
Har märkt bland bloggarna att många skriver i varandras bloggar.Ja,då är man känd och ska inte klaga på vännerna!
Blir glad för en rad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar