Livets orättvisor

Livets orättvisor.Min kusin,Lars Sanner gick ju bort för en tid sedan.Jag kunde inte gå på hans begravning,eftersom de var så långt bort och jag ska till Stockholm och fira barnbarnets student.Min dotter Katarina ställde upp och representerade oss.På begravningen var bara en av kusinens goda vänner och Katarina.Så ledsamt!Prästen hade varit orolig att ingen skulle komma.Min kusins syster Elizabeth var inte med på sin brors begravning.Hon som hela livet tagit hand om sin bror är nu demens och boende på det hemska Koppargården i Vällingby!Alltså ett hem är borta och alla deras saker,undrar man,vart tog de vägen. Om inte en syssling till oss sett dödsannonsen hade vi inte ens vetat att han var död.Och det kunde åtminstone den gode mannen tagit reda på vilken släkt Lars hade!