.Kan ju bara fundera över mobbningen som ungdommar gör.Jag själv blev utsatt för mobbning i skolan och det var för att vi hade affär.Ungarna var väldigt elaka även på den tiden.Tur att jag är envis lagd.Men en tid i fyran tror jag,blev jag sjuk och var hemma några dagar.Det är ruskigt när inte de vuxna i skolan tar bråk på allvar.
Jag kan ju förstå att det brast för 14 åringen.Ingen tycker synd om honom men den som blev mördad tyckte ju alla om.
I mitt fall så skulle pojkarna köra på mig med cyklar om de inte fick godis.
När jag kom in på läroverket i stan,så blev jag ju märkvärdigare än övriga landsortsungar.En klasskamrat,kille, sedan ettan blev så stroppig att han inte kunde säga hej o det sa ju jag inte heller.Han låtsades inte känna mig,sån typ va!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar